Denna studie designades och analyserades av Högskolan Väst 2016-2017. Undersökningen kompletterar den besökar- och boendestudie som Högskolan Väst tidigare genomförde inom projektet i Lysekil under sensommaren 2016 (se Högskolan Väst Rapport 2 Urban Platsinnovation Besökar- och boendestudie i Lysekil sensommaren 2017). Denna studie genomfördes under tiden 26 maj - 11 augusti 2017 med 363 svarande respondenter, varav 165 var besökare och 198 permanent boende i Lysekil. Syftet med studien var att öka kunskapen om både besökares och boendes uppfattningar om Lysekil. Högskolan Väst har även genomfört en intervjustudie med centrumaktörer i Lysekil under 2017 (se Högskolan Väst Rapport 4 Urban Platsinnovation Att utveckla Lysekils centrum tillsammans - utmaningar och möjligheter). Studierna1 avser även att bidra gränsöverskridande inspiration samt vara ett underlag för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Undersökningen visar att besökare framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att de kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökare är det 88% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av besökarna bor mer än 10 mil från Lysekil.De permanent boende i Lysekil är också nöjda med utbudet av restauranger, kvalitén på både maten och servicen. De boende var också nöjda med servicen i butikerna men ställde sig neutrala till utbudet av butiker. Det största missnöjet bland de permanent boende i Lysekil finns kring parkeringssituationen.Studien är i stort samstämmig med den besökar- och boendeundersökning som genomfördes 2016.Ett stort antal förbättringsförslag ges av respondenterna och finns redovisade i rapporten. Dessa förslag är allt från konkreta till visionära.Det är vår rekommendation att denna rapport ihop med rapporten från undersökningen 2016 (se Högskolan Västs Rapport 2) delges och diskuteras med de aktörer och nätverk som finns i Lysekil i arbetet i att ta fram nya centrumutvecklande aktiviteter.

Denna studie designades och analyserades av Högskolan Väst 2016-2017. Undersökningen kompletterar den besökar- och boendestudie som Högskolan Väst tidigare genomförde inom projektet i Lysekil under sensommaren 2016 (se Högskolan Väst Rapport 2 Urban Platsinnovation Besökar- och boendestudie i Lysekil sensommaren 2017). Denna studie genomfördes under tiden 26 maj - 11 augusti 2017 med 363 svarande respondenter, varav 165 var besökare och 198 permanent boende i Lysekil. Syftet med studien var att öka kunskapen om både besökares och boendes uppfattningar om Lysekil. Högskolan Väst har även genomfört en intervjustudie med centrumaktörer i Lysekil under 2017 (se Högskolan Väst Rapport 4 Urban Platsinnovation Att utveckla Lysekils centrum tillsammans - utmaningar och möjligheter). Studierna1 avser även att bidra gränsöverskridande inspiration samt vara ett underlag för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi. Undersökningen visar att besökare framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att de kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökare är det 88% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av besökarna bor mer än 10 mil från Lysekil. De permanent boende i Lysekil är också nöjda med utbudet av restauranger, kvalitén på både maten och servicen. De boende var också nöjda med servicen i butikerna men ställde sig neutrala till utbudet av butiker. Det största missnöjet bland de permanent boende i Lysekil finns kring parkeringssituationen. Studien är i stort samstämmig med den besökar- och boendeundersökning som genomfördes 2016. Ett stort antal förbättringsförslag ges av respondenterna och finns redovisade i rapporten. Dessa förslag är allt från konkreta till visionära. Det är vår rekommendation att denna rapport ihop med rapporten från undersökningen 2016 (se Högskolan Västs Rapport 2) delges och diskuteras med de aktörer och nätverk som finns i Lysekil i arbetet i att ta fram nya centrumutvecklande aktiviteter

This paper draws on the experiences of work-integrated learning from a Swedish-Norwegian cross-sector research project where actors from university, industry, government and volunteer sector collaborate on city center development. The empirical setting of the present study consists of six smaller cities in rural municipalities with limited resources and experiences of collaboration with higher education institutions. The following research question is addressed: How can research and development projects serve as a vehicle for facilitating mutual knowledge exchange between academia and society in cross-sector and rural collaboration contexts? The aim is hence to suggest a tentative collaboration model that identify and integrate knowledge flows between actors involved in cross-sector collaborations in such setting. To gain deep insights in the complex dynamics of project collaboration we applied a mixed methods approach including surveys, structured, in-depth qualitative interviews, observations, workshops and student projects. The data collection was performed during 2016-2017. Findings indicate that trust, continuity, and relationship building are the basis vital for successful creation, development and maintenance of knowledge flows. Furthermore, there is a need to develop an integrative tool box with different methodological tools, work practices and strategies to plan, perform, compile to leverage the knowledge flows and coproduce sustainable results. Our tentative model aims to illustrate conceptualize lessons learned on work-integrated learning and collaboration with academia. We discuss how the model may support co-creative and mutual results over time. 

En studie av besökare och boende i Lysekil genomfördes med 279 svarande respondenter under tiden 26 juli - 14 september 2016. Syftet med studien var att öka kunskapen om både boendes och besökandes uppfattningar om Lysekil.Studien syftar även till att ge ett bidrag till ett större underlag för och gränsöverskridande inspiration till planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.151 besökande och 128 permanent boende besvarade undersökningen.Undersökningen visar att de besökande framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att man kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökande är det 97% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av de besökande bor mer än 10 mil från Lysekil.Bland de permanent boende i Lysekil är man också nöjd med utbudet av restauranger, kvalitén på restaurangmaten samt service på restaurang och i butik. Man är också nöjd med stadsmiljön, skyltning/vägvisning, hur lätt det är att ta sig till Lysekil, faciliteter och kvalitén på boende. En majoritet av de tillfrågade är missnöjda med parkeringssituationen i Lysekil. Utbudet av butiker och uteliv har mer utspridda svar.Samtliga respondenter fick tillfälle att ge förslag på vad som kan förbättras i Lysekils centrum. Av 279 respondenter gav 123 besökande och 114 boende i Lysekil förbättringsförslag. Förslagen, som är både konkreta och visionära, rör huvudsakligen följande sju teman; Trivsel och intryck av stadsmiljön, Infrastruktur, parkering mm, Husbilsparkering/ställplatser, Information och Skyltning, Aktiviteter/evenemang, Utbud och Övrigt.Vår rekommendation är att, de nätverk och aktörer som är anslutna till projektet i Lysekil, tar del av och diskuterar studiens resultat inför framtida centrumutvecklande aktiviteter. Vi rekommenderar även att man åtgärdar de förbättringsförslag som går att genomföra på kort sikt och redan nu diskuterar de mer långsiktiga och eventuellt resurstunga förbättringsförslag.

En gränsöverskridande workshop om Hvordan kan vi bruke undersøkelser til å skape et bedre sentrum? genomfördes den 27 oktober 2016 i Fredrikstad under stormöte 2 i projektet Urban Platsinnovation. Syftet med workshopen var att näringsidkare och kommuner i Sverige och Norge ska knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Under workshopen diskuterade de 62 deltagarna undersökningar som beslutsunderlag samt deltagande och samverkan för utveckling av centrum. I anslutning till workshopen redogjordes för tre i projektet genomförda studier. Workshopens genomförande och dokumentation syftar till att ge ett underlag och gränsöverskridande inspiration till planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Workshopsdeltagarna får idag information om kunder, besökare och medborgare genom olika spridda kanaler; via kartläggningar, handelsutredningar, nationella näringslivstudier, egna undersökningar via sociala medier, webbstatistik, kommunens kundtjänst, medborgarkontor, medborgardialoger (brukermedvirkning), samtal och personlig kontakt, sociala möten och nätverk, cafédialoger/dialog med organisationer, företag och föreningar, mässor och genom nyheter i dagstidning (avis). Samtliga deltagare menar att studier av det slag som presenterades vid workshopen är mycket viktiga. Presenterade studier är intressanta då de visar på fakta och statistik – vilket inte alltid stämmer med vad man tror eller hört. Faktaunderlag är viktigt för att kunna arbeta framåt. Kritisk och djupare analys, koordinering, samordning och bättre kommunikation kring studier och resultat behövs. Deltagarna framhåller vikten av att dels ha tillgång till ett kvantitativt datamaterial i form av besöksdata som kan kopplas till annan data såsom omsättning, dels till ett kvalitativt material som fokuserar på vem besökaren är, orsaker till besök samt vilka önskemål besökare men även boende har.Det råder en stark vilja till samverkan mellan de olika aktörerna för centrumutvecklingen. I vissa fall och i vissa kommuner fungerar samverkan riktigt bra mellan framför allt kommun och butiksägare. Dock inses vikten av en bredare representativitet i grupperingar för centrumutvecklingen. Nya aktörer välkomnas samt tydliga strategier och roller. Viljan att engagera sig och delta finns, och många ser möjligheten att genom detta projekt få till en hel del bra grundarbete. Bra exempel ges på kanaler och plattformar för informationsspridning och kommunikation och deltagarna ser gärna en fortsatt utveckling av dessa för samverkan och koordinering av olika aktiviteter.

Högskolan Västs Rapport 3 - Samverkan och utveckling i Gamlebyen består av en studie av Gamlebyen Fredrikstads kommune, Norge. Denna studie baseras på 18 djupintervjuer med 21 aktörer i och kring Gamlebyen, Fredrikstads kommune, som genomfördes perioden november 2016 - februari 2017 samt en webb-enkät med 22 elever (blivande hantverkare) vid Plus-skolen i Gamlebyen i mars 2017. Syfte med studien var att fånga aktörernas uppfattning om Gamlebyens attraktivitet, vision, nuläge och utmaningar i samverkan. Syftet var även att ge förslag för samarbete och styrning som potential för framtida näringsutveckling och engagemang. Vidare syftar studien långsiktigt till ge ett underlag och gränsöverskridande inspiration för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Studien visar på den mångfald av aktörer som verkar i Gamlebyen och den brist på samarbete och kommunikation som denna mångfald ger upphov till. Området saknar en gemensam vision om Gamlebyen skall utvecklas och bevaras. Sammantaget gör detta att Gamlebyen hämmas i sin utveckling och inte får den attraktionskraft som området har potential för. Många aktörer känner att kommunens satsningar på andra områden i Fredrikstad har haft ett negativt inflytande på området.För att Gamlebyen skall kunna nå sin potential behövs en samordnande roll av typen centrumutvecklare som koordinerar dels internt i Gamlebyen men även verkar in mot kommun och centrum för ökad samordning. En gemensam intern kommunikationsplattform för aktörerna i Gamlebyen är av stor vikt för att öka kommunikationen i området och samordna aktuell och korrekt information.

In the development of city centers and tourist destinations it is, as for any development of attractive offers, imperative to be informed about who the customer is and what s/he needs, wants and desires. For tourist destinations, various customer types can be identified, each with different purposes, needs and wishes.Some types may be present around the year, whereas others may show up during specific points in time. The aim of this report is to identify who the late season visitor is and what s/he actually does when visiting the small town of Lysekil on the Swedish West coast. On the basis of a sample of 155 tourists, participating instructured interviews performed in the in the late part of the summer season, including the months of August and September, it can be concluded that the only clearly identifiable segment during this period consist of couples over 50 who spend their vacation in their motor homes, visiting different locations for a couple of day seach, and mainly spending their time and money shopping and dining at restaurants.

This paper takes its point of departure from an urban place innovation study with focus on local stakeholders with particular interest in the Old Town District in a Norwegian community. The aim of this paper is to identify place innovation challenges among local community stakeholders and to discuss approaches to integrate stakeholders in urban regeneration. We have conducted qualitative interviews with 21 different stakeholders representing local entrepreneurs, non-profit organizations, the municipality, elected officials, tourism organization and residents with particular interest in the Old Town District. Additional observations and document studies were conducted. The results reveal stakeholders' views on challenges and opportunities related to how such regeneration collaboration might be conducted. The complex nature is characterized by strong cultural heritage and a mix of opinions and visions. We argue that urban regeneration requires an integrated approach based on stakeholder collaboration and engagement in order to develop the potential of an old town district into something that is more than a scenic backdrop. We discuss several implications as prerequisites for integrated collaborative approaches in place innovation (urban regeneration).

The aim of this study is to explore women entrepreneurs' participation in local community networks with focus on place development. In recent years interest in the importance of female entrepreneurship worldwide has increased, especially from the viewpoint of local and regional development. Previous studies show that local competitors coordinated in networks can boost the attractiveness of a place and achieve network synergies. This study is a continuation of an earlier study of Swedish municipal business counsellors' support to female entrepreneurs in tourism where findings show that there was a lack of support for women as entrepreneurs. Using a qualitative method approach with semi-structured in-depth interviews and document studies, this study explores women entrepreneurs' participation and collaboration in local community networks, challenges and local support with particular reference to a Swedish context. The study is based on interviews with 11 women entrepreneurs who were selected from three municipalities in Sweden. All respondents are active in the tourism sector and participate in local community networks. Results indicate that cross-sector networks, preferably strong networks that may have an impact on local community development, are important, especially from the perspective of a small entrepreneur. Smaller informal groups of other local entrepreneurs are also vital for inspiration and renewal processes. Furthermore, findings indicate that participating in collaboration in networks (face-to-face and digital), smaller groups or co-ownership is seen as means to develop the business as well as contributing to boost the attractiveness of a place. Challenges faced by women entrepreneurs are mainly related to the role as entrepreneur and running a business in a smaller city. However, some specific gendered challenges are lack of trust or respect from other actors, especially in contact with authorities and the dual roles in combining entrepreneurship and family. Respondents have mixed experiences of local community support. However, several women entrepreneurs stress the importance of local support, stating the importance of family and friends.

Challenges of collaboration in old townscapes

Contemporary cities are increasingly viewing cultural/heritage tourism as an area of tourism with great potential in city development, building city brands as well a local community. The relationship between heritage and tourism is complex since preservation and commercialization often are viewed as contrasts .Heritage tourism is among the most significant types of tourism and includes visits to sites of historical importance.  The concept of heritage is wide hence in this paper focus is on old town areas and the development of old townscapes. A townscape is here to be viewed as a holistic entity although there may be differences regarding the preservation, spatially and social objectives of the area. . An old townscape is sometimes a site for visitors (a destination), as well as a site for business (a workplace) and residents (a home). There are stakeholders from public, private and nonprofit sectors involved in the development of old townscapes. Hence there is a need for dialogue and cross-sector collaboration among stakeholders in order to develop heritage tourism that is beneficial to all. Existing research show that the inclusion of stakeholders in planning and implementation is crucial.  There are calls for further research to understand how collaboration work in different heritage sites. The purpose of this paper is to study the stakeholders’ challenges and views of collaboration and co-shaping of cultural heritage, here an old town in a fortress city. The data collection includes interviews with stakeholders and observations. Findings point out the importance of inclusion, communication, shared visions and strategies in order to balance the attractiveness of the old townscape for visitors, business and residents.